Så räknas siffrorna

Metodstatus och vedertagenhet

Kort översikt per mått: vad tekniken heter, om den är vedertagen praxis eller ett hantverksmässigt designval, och vad måttet inte säger.

• Antal klassade publiceringar (salience)
  Deskriptiv räkning per parti och sakfråga. Vedertagen praxis i agenda-forskning (Comparative Agendas Project). Säger inget om engagemang, kompetens eller ståndpunkt. Pressmeddelanden och riksdagsdokument redovisas alltid separat, aldrig som en enda siffra.
• Andelsförändring över tid
  Sakfrågans andel av perioden mot föregående lika stort fönster, i procentenheter. Vedertagen beskrivande metod. Andelar summerar alltid till 100 %. När en fråga ökar minskar därför andra frågors andel, relativt sett.
• Poll of polls (opinionsaggregat)
  Rullande viktat medel av flera institut. Etablerad metodik (Politico, The Economist, FiveThirtyEight, Novus). Vår formel (recency × sample × institut med halveringstid 30 dagar, sample-vikt min(√(n/1000), 1.5) och 45-dagars fönster) ligger inom det spann som används av dessa aggregat (halveringstid 14–30 dagar, urvalsvikt proportionell mot √n). Institutsvikten är ett designval, inte ett kvalitetsomdöme.
• Ämnesfördelning (opinion)
  Två fristående deskriptiva listor: fördelning i partiets klassade publiceringar och andel väljare per fråga (Novus/SOM). Vi redovisar ingen komposit-poäng och rangordnar inte partier på skillnaden. Inte issue ownership, inte responsiveness.
• Vokabulär och ordval
  Ordfrekvenser och n-gram från öppen ordlista. Standardteknik i politisk textanalys (Grimmer & Stewart). Ordurvalet är själva analysen, och vi dokumenterar ordlistan öppet.
• Källtyp
  Kategorier (parlamentarisk, partiegen, redaktionell (inte i bruk), social). Ingen intern rangordning i UI. En partiegen källa är inte "mindre trovärdig" om vi vill veta vad partiet självt säger. De redaktionella nyhetsflödena (Aftonbladet, DN, Expressen, SR Ekot, SVT Nyheter) är pausade och ingår inte i någon vy eller något mått; redan inlästa rader ligger kvar i databasen men filtreras bort.
• Valideringsstatus (klassificering)
  Klassificeringen är prövad på ett stickprov om 100 pressmeddelanden (71 procent strikt överensstämmelse, 84 procent inklusive gränsfall), se Validering. Riksdagsdokument är inte validerade. En utökad validering med flera kodare planeras efter valet. Två trösklar begränsar vad som visas: celler i heatmapen gråtonas vid n ≤ 2, och listor och andelar kräver minst 5 publiceringar i perioden.
• Källtypsavgränsning
  Varje mått bygger på exakt en källtyp. Pressmeddelanden (partiernas egna kanaler) och riksdagsdokument slås aldrig ihop till en siffra, och redaktionella artiklar ingår inte alls. Se tabellen "Underlag per vy" nedan.
• Vyer som pausats under valrörelsen
  Vyer som jämför volym eller förändring över tid visas inte under valrörelsen, eftersom källor tillkommit under perioden och fönstren inte är jämförbara.
• Blockuppräkningar
  Partier inom block anges i storleksordning efter mandat i riksdagsvalet 2022.

Planerad viktning

Ingen viktning tillämpas idag. Antal klassade publiceringar redovisas oviktat.

Vad ingår inte i antal klassade publiceringar

För att siffran ska säga något meningsfullt om vad partierna faktiskt driver utesluts följande signaler:

• Voteringar. Lagras för transparens, men räknas inte in i antal klassade publiceringar. Partier röstar på nästan allt som når kammaren, och voteringen i sig bär ingen text att sakfråge-klassificera.
• Sociala medier. Är inte aktiverat som källtyp.
• Räkning per källtyp. Pressmeddelanden och riksdagsdokument räknas var för sig, med egna nämnare, och redovisas aldrig som en summa. Antal klassade publiceringar anges alltid per källtyp.
• Opinionsdata. Opinionsmätningar och SCB:s partisympatiundersökning lagras separat och ingår inte i antal klassade publiceringar.
• Partiprogram och valmanifest. Ingår inte. De är statiska dokument utan publiceringsflöde: de kan inte placeras i ett tidsfönster, de täcker alla sakfrågor samtidigt och skulle dominera varje parti-rad. Manifestanalys kräver en annan metod: kodning av kvasimeningar inom dokumentet (Comparative Manifestos Project), inte räkning av dokument över tid.

Hur en text klassificeras

Varje text klassificeras av en språkmodell (Gemini 2.5 Flash) mot en fast lista med 14 sakfrågor. Modellen tilldelar exakt en sakfråga per text. När en text berör flera frågor väljs den som tar störst textutrymme. Modellen anger också en självrapporterad konfidens mellan 0 och 1; texter under tröskeln 0,6 räknas inte med i redovisningen. Samma process används för pressmeddelanden och riksdagsdokument.

Pressinbjudningar och turnébesked får i regel låg konfidens och faller under tröskeln, men inte alltid (se Validering). Sidor utanför partiernas nyhets- och pressvägar räknas inte alls.

Pressinbjudningar och turnénotiser får ändå en sakfråga tilldelad, trots att de saknar sakpolitiskt innehåll att klassa. Modellen placerar de flesta av dem i EU och utrikes, så den kategorins antal under tröskeln säger inget om utrikespolitik. Texter om frågor utanför de fjorton kategorierna, till exempel landsbygd, jordbruk och kultur, får också låg konfidens och räknas inte, vilket påverkar partier med sådan profil mer än andra. Valmanifest, valplattformar och tal spänner över många frågor och får sällan en tillräckligt säker sakfråga, så de räknas oftast inte. Andelen texter under tröskeln varierade i slutet av augusti 2026 från omkring 15 till drygt 70 procent mellan partierna och speglar främst hur stor del av flödet som är inbjudningar och turnénotiser. Kategorin EU och utrikes har mycket få räknade texter för alla partier: regeringens utrikespolitiska uttalanden publiceras på regeringen.se, som inte läses in, och valrörelsens pressmeddelanden är i huvudsak inrikes.

Underlagsnivå

Underlag speglar hur mycket källmaterial siffran bygger på. Få källor ger tunt underlag, många källor ger brett. Vid mycket få källor visas siffran gråtonad. Detta är inte statistisk konfidens.

Terminologi: "Underlagsnivå" avser hur många oberoende källor en siffra bygger på. Det ska inte förväxlas med klassificerarens konfidens: modellens egen säkerhetsskattning på en skala från 0 till 1. Den är inte en kalibrerad sannolikhet och har inte prövats mot faktisk träffsäkerhet. Tröskeln 0,6 är ett designval. Publiceringar under tröskeln räknas inte alls. Vad som faller bort beskrivs under Hur en text klassificeras.

• 0–2 källor – tunt underlag (gråtonad i heatmap)
• 3–9 källor – medel underlag
• 10+ källor – brett underlag

Kortaste tidsfönster: i parti × sakfråga är fyra veckor det kortaste valbara fönstret. Riksdagens sommaruppehåll och en ojämn pressfrekvens gör att ett veckofönster ofta saknar publiceringar för flera partier, och andelarna blir då missvisande i stället för aktuella.

Källtyp

Två källtyper är i bruk: partiegen (pressmeddelanden) och parlamentarisk (Riksdagen). Redaktionell (press, debattartiklar) och social finns i datamodellen men är inte i bruk. Ingen intern rangordning. Ska du veta vad partiet självt säger är den partiegna källan mest relevant.

• ParlamentariskParlamentarisk. Riksdagsdokument: motioner, interpellationer, skriftliga frågor och anföranden.
• RedaktionellRedaktionell. Debattartiklar och intervjuer i redaktionella medier.
• PartiegenPartiegen. Pressmeddelanden från partiet självt.
• SocialSocial. Sociala medier (aktiveras senare).

Poll of polls (viktat opinionsmedel)

På /opinion aggregerar vi alla publicerade mätningar från Novus, Verian (Sifo), Demoskop, Ipsos, Indikator Opinion, Sentio och SCB PSU till ett rullande viktat medel per parti. Varje enskild mätning visas som en färgkodad prick, aggregatet som en linje.

vikt = recency × sample × institut
recency = 0.5 ^ (dagar_sedan / 30)      # halveringstid 30 dagar
sample  = min(sqrt(n / 1000), 1.5)      # större urval → högre vikt
institut = 1.0 (Novus/Verian/Demoskop/Ipsos/Indikator/Sentio), 1.1 (SCB PSU)

• Mätningar registreras manuellt: när Novus, Verian (Sifo), Demoskop, Ipsos, Indikator Opinion, Sentio eller SCB PSU publicerar en mätning registrerar vi den manuellt med källa, fältperiod och urvalsstorlek n. Snittet och det rullande fönstret beräknas därefter dagligen på de inlagda mätningarna.
• Rullande fönster: 45 dagar. Mätningar äldre än så räknas inte in. Nu-talet (partier och block) beräknas dagligen på ett 45-dagarsfönster som slutar i dag, så att en mätning som publiceras mitt i veckan slår igenom direkt. Veckopunkterna (måndagar) är oförändrade och används för sparklinjer, kvartalssnitt och som jämförelsepunkt för 30-dagarsförändringen.
• Recency-bas (measured_at): recency-vikten räknas från measured_at, som för kommersiella institut (Novus, Verian/Sifo, Demoskop, Ipsos, Indikator, Sentio) är rapportens publiceringsdatum (typiskt 6–13 dagar efter fältperiodens slut) och för SCB PSU mätperiodens mittpunkt. Fältperiodens mitt vore teoretiskt riktigare för samtliga men kräver komplett fältdata som inte publiceras enhetligt.
• Sample-vikt vid saknad urvalsstorlek: mätningar utan redovisad urvalsstorlek ges vikt 1,0 (motsvarande n = 1 000).
• Institutsvikt: alla kommersiella institut väger lika (1.0). SCB PSU väger något högre (1.1) eftersom urvalet är större och slumpen är dragen från befolkningsregistret. Vi nedviktar inte institut utifrån omdömen om deras metodik. Skillnaderna redovisas i stället öppet i husavvikelsen, och varje institut kan väljas bort i grafen.
• Transparens: hovra en prick i grafen för att se institut, urval, fältperiod, uppdragsgivare, vikt och länk till källa. Toggla institut för att räkna om aggregatet direkt.
• Uppdateringstakt: Novus, Verian (Sifo), Demoskop, Ipsos, Indikator Opinion och Sentio publicerar i regel månadsvis (med uppehåll sommartid); SCB PSU två gånger per år (maj/november). Snittet beräknas dagligen, men inga mätningar hämtas automatiskt.

Ämnesfördelning: två separata mätningar

Väljarvyn (/sakfragor/valjare) använder de senaste 90 dagarnas partiegna publiceringar, så att varje parti når redovisningströskeln; heatmapen använder 12 veckor som standard i pressläge och 8 veckor i riksdagsläge.

På /opinion visar vi två separata fördelningar sida vid sida: fördelningen av ett partis klassade publiceringar per sakfråga, och andelen väljare som i en enkät nämnt varje fråga som viktigast för Sverige.

Varje taxonomikategori kopplas till en fråga i Novus. Där Novus har två närliggande frågor (klimatet och miljön, landets ekonomi och skatter, äldreomsorg och pensioner, utrikespolitik och EU) används den som ligger närmast kategorins kärna, och den andra anges i not. Andelar summeras aldrig, eftersom respondenterna kan välja flera frågor.

• Två olika populationer. Klassade publiceringar räknas som dokument (partiernas egna pressmeddelanden). Riksdagsdokument redovisas separat och redaktionella artiklar ingår inte. Väljardatan är personer som självrapporterat sin viktigaste fråga i en representativ enkät.
• Två olika mätprocesser. Klassificerad textmassa mot en enkätfråga. De mäter olika saker.
• Ingen komposit-poäng. Vi redovisar inget aggregerat "matchningstal" och rangordnar inte partier på skillnaden. Att kondensera detta till en skalär är inte vedertagen praxis i agenda-forskningen. Issue ownership (Petrocik, Budge) kräver enkätdata om partier och frågor, och responsiveness-studier (Stimson m.fl.) använder långa paneler.
• Skillnad i procentenheter (pp): Ingen procentenhetsskillnad beräknas, eftersom väljarkällorna är flervalsfrågor och nämnarna skiljer sig. Jämförelsen sker på rangordning.
• Vad detta inte säger: ingenting om huruvida partiet lyssnar på väljarna, driver rätt frågor, eller står "nära" eller "långt från" väljarna. Bara att de två fördelningarna ser ut på ett visst sätt.
• Källor: Novus "Viktigaste politiska frågan" (novus.se) används när senaste mätning är färskare än 120 dagar; annars faller vi tillbaka på SOM-institutet (Göteborgs universitet, årlig). SCB PSU mäter partisympati, inte sakfrågor, och används inte här. Novus redovisar i sina månadsrapporter endast de tio viktigaste frågorna; hela listan publiceras bara i vissa rapporter. När den aktuella mätningen bara innehåller topp tio saknar taxonomikategorier utanför den listan väljarvärde och visas gråtonade utan rang. Andra undersökningar av väljarnas prioriteringar, som DN/Ipsos och SVT:s Valkollen, ställer delvis andra frågor och kan därför ge en annan ordning mellan frågorna.
• Multi-select-källor: Novus- och SOM-mätningarna är flervalsfrågor vars rådata summerar över 100 % per mätning (Novus juni 2026 ~462 %; SOM 2024 ~166 %). Vi visar väljarnas rådata som procent per fråga (andel av väljarna som nämnt frågan) och räknar rank inom hela väljarlistan. Direkta procentenhets­differenser mellan parti- och väljarandelar renderas inte i UI eftersom nämnarna skiljer sig; jämförelse sker på rangordning.
• Rangordningsbas: Båda rangordningarna räknas inom den mängd sakfrågor som finns i både taxonomin och den aktuella väljarmätningen. Antalet frågor anges i kolumnrubriken. Sakfrågor som saknas i väljarmätningen visas gråtonade utan rang, liksom väljarfrågor som saknar motsvarighet i taxonomin (idag: SOM 2024 "Digitalisering och AI").
• Väljarskala (rådata-procent): Väljarfördelningen visas som rådata-procent (andel av väljarna som nämnt frågan). Ingen normalisering till 100 % görs; olika nämnare för parti- och väljarsida innebär att en delad skala inte används i UI.
• n_total (antal dokument): Räknar distinkta dokument (pressmeddelanden). Varje dokument har exakt en sakfråga, så partiets andelar summerar till 100 procent.

Kända begränsningar

• En tyst sakfråga betyder inte att partiet saknar ståndpunkt, bara att den inte syntes i det material som lästs in.
• AI används för klassificering och sammanfattning. Allt AI-genererat är märkt och visar klassificerarens konfidens (0,0–1,0), det vill säga modellens egen säkerhetsskattning, inte en kalibrerad sannolikhet. Underlagsnivå är ett separat mått för antalet källor.
• Med 'vad partiet gör i riksdagen' avses publicerade dokument: motioner, anföranden, interpellationer och skriftliga frågor. Voteringar lagras men räknas inte in i antal klassade publiceringar (se Vad ingår inte i antal klassade publiceringar).
• Sociala medier är inte aktiverat som källtyp eftersom partiernas officiella närvaro på plattformar med öppna flöden (Bluesky, Mastodon) ännu är för begränsad för att ge ett representativt mått.
• En klassad publicering = en klassificerad källrad, antingen ett pressmeddelande eller ett riksdagsdokument. Båda dedupliceras per unikt dokument. Se Räkning av publiceringar.

Vedertagna beräkningsmetoder

Samtliga aggregat följer standardmetoder i statsvetenskaplig och opinionsmetodologisk forskning. Vi använder inga proprietära formler.

Poll of polls

Viktat rullande medel med halveringstid 30 dagar, sample-vikt min(√(n/1000), 1,5) och 45-dagars fönster. Detta är ett viktat glidande medel av samma typ som SVT/DN poll of polls och Politico Europe använder (~30 dagars halveringstid), inte en statistisk modell. Jackman (2005), "Pooling the polls over an election campaign", Australian Journal of Political Science 40(4):499–517, löser samma problem med en dynamisk linjär modell som skattar husavvikelser och osäkerhet gemensamt. Vår metod är enklare och redovisar ingen modellbaserad osäkerhet.

Senaste enskilda mätningen

Vid sidan av snittet visas den senast publicerade enskilda mätningen där samtliga åtta riksdagspartier finns registrerade. Blocksummorna räknas med samma blockdefinition som snittet, men utan tidsviktning och utan sample-vikt. Om flera institut har samma publiceringsdatum visas den mätning som har störst urval. Talet är en enskild mätning och ingen prognos.

Husavvikelse

(Institutets snitt för partiet) − (samtliga instituts snitt för partiet) över rullande 12 månader (räknat som 360 dagar), minst 3 mätningar per parti. Standarddefinitionen av house effects. Begreppet, och korrigering för det, introduceras i Jackman (2005). En observerad skillnad, inte ett omdöme om systematisk bias.

Blockberäkning

Vi jämför två grupper: Tidöpartierna (SD, M, KD, L, regeringsunderlaget) och oppositionspartierna (S, V, MP, C). Indelningen följer den tvådelning som Verian och Ipsos använder. Centerpartiet ingår i oppositionen men redovisas även separat, eftersom instituten placerar C olika (Sentio räknar C som rödgrönt, Demoskop håller C utanför båda blocken). Jämförelsetal för valet 2022: opposition 48,9 procent, Tidöpartierna 49,6 procent. Blockets nu-tal är summan av respektive partis aktuella poll-of-polls-aggregat; partiernas senaste aggregatpunkter kan ha olika datum, men varje aggregat är ett rullande 45-dagarsmedel och därmed aktuellt. Sparklinjen ritas endast på datum där samtliga blockpartier har egen aggregatpunkt. 30-dagarsförändringen jämför mot närmaste sparkpunkt inom ±21 dagar; saknas en sådan visas ingen förändring. Det faktiska jämförelsedatumet visas intill siffran.

Spärrstatus (4 %)

under = snitt < 4,5 % och minst en mätning < 4,0 % i 45-dagarsfönstret. risk = snitt < 5,5 %. safe = snitt ≥ 5,5 %. Villkoret "minst en mätning < 4,0 %" utvärderas i 45-dagarsfönstret. Tröskelnivåerna följer ±1,8–2 pp felmarginal (samma som Δ-avsnittet ovan) och matchar publicerade spärrbarometrar (DN/Ipsos).

Ämnesfördelning (partiegen kanal)

Deskriptiv räkning av partiets pressmeddelanden per sakfråga över perioden. Andelen är antal klassade pressmeddelanden på frågan dividerat med partiets totala antal klassade pressmeddelanden. Väljarens rangordning visas bredvid från Novus/SOM. Väljarrangordningen räknas över väljarkällans hela lista, inklusive kategorier som saknar motsvarighet i vår 14-kategoriers taxonomi (idag: SOM 2024 mäter Digitalisering och AI). Sådana rader visas transparent som egen post men får ingen rank_diff eftersom motsvarande partirank saknas. Redovisningströskel: rangordning och andelar visas endast när partiet har ≥ 5 partiegna publiceringar i perioden, räknat på distinkta dokument (n_total = DISTINCT source_id). Under tröskeln visas rådata med en varningsrad; ingen rank_diff beräknas.

Emphasis-index (borttaget)

Ett viktat emphasis-index med rangjämförelse mot väljardata (Spearmans ρ) fanns tidigare men är borttaget. Borttagningen gäller datakvaliteten, inte forskningsfrågan: parti–väljare-agendakongruens är ett etablerat forskningsobjekt (Spoon & Klüver). Måttet återinförs endast när samtliga villkor är uppfyllda: (1) publicerad klassificerarvalidering med precision/recall per sakfråga; (2) underlag fritt från spridningsbias (parlamentariska källor eller story-klustrad data, inte pressviktning); (3) tidsfönster som täcker ett helt riksmöte; (4) osäkerhetsredovisning som inkluderar klassificeringsfel, inte enbart samplingbrus via bootstrap; (5) en och samma väljarkälla per jämförelse, ingen blandning av Novus och SOM.

Heatmapen: Partiets agenda

Heatmapen visar ett enda mått: Partiets agenda (row_share): hur partiets klassade publiceringar fördelar sig över sakfrågorna. Fönstret är som standard 12 veckor i pressläge och 8 veckor i riksdagsläge. En källtypsväxel styr underlaget: Pressmeddelanden (standard) eller Riksdagen. Källtyperna slås aldrig ihop. Andel och antal räknas inom vald källtyp, och "via Google News"-markeringen visas bara i pressläget. Jämförelser av volym mellan partier redovisas inte under valrörelsen, eftersom täckningen skiljer sig mellan partiernas kanaler. Refererar Budge/CMP, Klüver & Spoon (2016), Green-Pedersen & Mortensen. Radordningen är deskriptiv: sakfrågorna sorteras fallande efter totalt antal klassade dokument i vald period (tie-break på taxonomiordning, frågor utan dokument sist) och påverkar inga beräkningar.

Rörelser (andelsförändring)

Tre villkor, exakt som de tillämpas i koden. (1) Skillnad i procentenheter (pp) beräknas bara när sakfrågan har ≥ 5 observationer i både nu-fönstret och föregående fönster, och båda periodernas totalsummor också är ≥ 5. Under den tröskeln redovisas råantalen utan pp. (2) En sakfråga listas under Ökar eller Minskar först när förändringen är minst 3 pp i respektive riktning; högst sex sakfrågor visas per lista. (3) För enskilda parti × sakfråga krävs minst 10 observationer i nu-fönstret och minst 3 pp förändring. Exempel: en förändring från 4,0 % till 5,2 % av perioden redovisas som +1,2 pp och listas alltså inte, eftersom den understiger 3 pp.

Källdubblettskydd

TT Nyhetsbyrån-flödet är borttaget för att inte dubbelräkna innehåll som partierna publicerar via sina egna kanaler. Generell dedup sker per (källtyp, externt-ID). Riksdagsdokument dedupliceras på dok_id enbart, eftersom det är globalt unikt hos Riksdagen.