Metod · v0.3

Så räknas siffrorna

All data i Valradarn ska vara spårbar. Den här sidan beskriver hur antal klassade publiceringar, konfidens och källkälltyp räknas – och vad som inte mäts.

Metodstatus och vedertagenhet

Kort översikt per mått: vad tekniken heter, om den är vedertagen praxis eller ett hantverksmässigt designval, och vad måttet inte säger.

Antal klassade publiceringar (salience)
Deskriptiv räkning per parti och sakfråga. Vedertagen praxis i agenda-forskning (Comparative Agendas Project). Säger inget om engagemang, kompetens eller ståndpunkt. Pressmeddelanden och riksdagsdokument redovisas alltid separat, aldrig som en enda siffra.
Andelsförändring över tid
Sakfrågans andel av perioden mot föregående lika stort fönster, i procentenheter. Vedertagen beskrivande metod. Andelar summerar till 100 % — en fråga som ökar tvingar andra att relativt minska.
Poll of polls (opinionsaggregat)
Rullande viktat medel av flera institut. Etablerad metodik (Politico, The Economist, FiveThirtyEight, Novus). Vår formel — recency × sample × institut med halveringstid 30 dagar, sample-vikt min(√(n/1000), 1.5) och 45-dagars fönster — ligger inom det spann som används av dessa aggregat (halveringstid 14–30 dagar, urvalsvikt proportionell mot √n). Institutsvikten är ett designval, inte ett kvalitetsomdöme.
Ämnesfördelning (opinion)
Två fristående deskriptiva listor: fördelning i partiets pressmeddelanden och andel väljare per fråga (Novus/SOM). Vi redovisar ingen komposit-poäng och rangordnar inte partier på skillnaden. Inte issue ownership, inte responsiveness.
Vokabulär och ordval
Ordfrekvenser och n-gram från öppen ordlista. Standardteknik i politisk textanalys (Grimmer & Stewart). Ordurvalet är själva analysen — vi dokumenterar ordlistan öppet.
Källtyp
Kategorier (parlamentarisk, redaktionell, partiegen, social). Ingen intern rangordning i UI — en partiegen källa är inte "mindre trovärdig" om vi vill veta vad partiet självt säger.

Ordlista

Kort förklaring av de centrala begreppen. Vi använder samma ord konsekvent i grafer, tooltips och den här sidan – utan värdeladdning.

Antal klassade publiceringar: Antal källor (pressmeddelanden + riksdagsdokument) vi hittat om ett parti på en fråga under vald period.; Ingen normalisering, ingen rangordning. Redovisas alltid uppdelat på kanaltyp – aldrig som en enda summerad 'volym'.
Pressmeddelande: Klassificerad publicering från partiets egen kanal – typiskt via partiets RSS-flöde.; Samma händelse som refereras av flera medier räknas idag flera gånger. Se Räkning av pressmeddelanden.
Riksdagsdokument: Publicerat parlamentariskt arbete: motion, anförande, interpellation eller skriftlig fråga.; Alltid unika – varje dokument har ett eget dok_id hos Riksdagen.
Pressvolym: Antal pressmeddelanden per vecka eller period, oviktat.
Vokabulär och ordval: Ordfrekvenser och n-gram från en öppen ordlista, redovisade som andelar per parti och fråga.; Ordurvalet är själva analysen. Ordlistan dokumenteras öppet.
Underlag: Antal källor som ligger bakom en siffra. Få källor = tunt underlag, många = brett.; Detta är inte statistisk konfidens. 'Konfidens' är reserverat för klassificerarens sannolikhet (0,0–1,0), inte antal källor.
Ämnesfördelning (opinion): Två fristående listor sida vid sida: fördelning i partiets pressmeddelanden och andel väljare per fråga (Novus/SOM).; Vi visar ingen komposit-poäng och rangordnar inte partier på skillnaden.
Utfasade begrepp: Vi använder inte längre orden 'utspel', 'agenda-match', 'inramning', 'kommunikationsvolym', 'trovärdighet' i UI.; Ersatta av: pressmeddelande / riksdagsdokument, ämnesfördelning, vokabulär och ordval, antal pressmeddelanden, källtyp.

Trender och andelsförändring

Trendsiffran på startsidan och på /forflyttningar är beskrivande, inte värderande. Vi jämför två lika stora fönster och rapporterar skillnaden i procentenheter (pp).

Två lika långa fönster jämförs: senaste 30 dagarna mot 30–60 dagar bakåt.
Måttet är sakfrågans andel av alla klassificerade pressmeddelanden i perioden – inte råantalet. Därför påverkas det inte av att den totala publiceringstakten går upp eller ner.
Förändringen anges i procentenheter (pp), inte i procent. En sakfråga som gick från 4,0 % till 5,2 % av perioden noteras alltså som +1,2 pp.
Kravet är minst 5 observationer i vardera fönstret. Under den tröskeln visas "–" istället för en trendsiffra.
För enskilda parti × sakfråga-andelsförändring krävs minst 10 observationer i nu-fönstret och minst 3 pp förändring.
Måttet påverkas av publiceringssäsong (sommaruppehåll, riksmötets start) och av att ingesten är ojämn per parti. Läs tillsammans med råantalet.

Kända begränsningar

Andelar summerar till 100 % – en fråga som ökar tvingar andra att relativt sett minska, även om deras absoluta volym är oförändrad.
Systemet klassificerar det som ingesten har hämtat in. Om en pressflödesanslutning tappar leverans under en period sjunker den kanalens andel utan att partiets faktiska publiceringstakt minskat.
Konfidenströskeln (0,4) filtrerar bort svaga klassificeringsträffar. Sakfrågor där modellen är osäker underrepresenteras systematiskt.

Antal klassade publiceringar

Antal klassade publiceringar = antal källor vi hittat om partiet på frågan under vald period. Rått antal, ingen normalisering, ingen rangordning. Säger inget om partiets ståndpunkt, engagemang eller kompetens – bara hur mycket material vår ingest fångat upp.

Antal klassade publiceringar: antal klassade källrader (utspel + riksdagsdokument) per parti och sakfråga under vald period. Ingen normalisering, ingen viktning – bara summan. Mäter mängd övervakat material, inte engagemang, kompetens eller position.

Räknas per parti och sakfråga: utspel (klassade pressmeddelanden, artiklar, debatt) + riksdagsdokument (motioner, anföranden, interpellationer, skriftliga frågor) under vald period.
Redovisas som rått antal. Vi normaliserar inte till 0–100 och rangordnar inte partierna – två staplar bredvid varandra visar bara vad ingesten fångat, inte vem som är 'bäst'.
Det finns ingen vedertagen standardformel för 'hur mycket ett parti pratar om en fråga'. Etablerade agenda-studier (Comparative Agendas Project) och medieövervakning (Mediearkivet, Retriever, riksdagens statistik) redovisar absoluta antal per tidsfönster. Vi gör samma sak.
Konfidenströskel 0,4 filtrerar bort svaga klassificeringsträffar. Sakfrågor där modellen är osäker underrepresenteras systematiskt.
Voteringar lagras för transparens och pressmeddelanden jämfört med riksdagsdokument men räknas inte in – partier röstar i praktiken på nästan allt på dagordningen och voteringen bär ingen egen text att klassificera.
Mediespridningsbias: samma händelse som refereras av flera medier räknas idag flera gånger. Se Räkning av pressmeddelanden.
Kanaltäckning påverkar. SD, V och L har tunn öppen RSS. Regeringen.se-flödet läses via Google News-fallback, vilket ger något lägre täckning än partikanalerna. Dessa partier kan därför få systematiskt lägre värden än vad deras faktiska publiceringstakt motiverar.

Så tolkar du siffran

Talet är ett rått antal, inte ett betyg. Ett större parti med bredare mediebevakning får normalt högre siffra – det speglar täckning, inte politisk vikt.
Måttet säger något om mängd övervakat material – inte om engagemang, kompetens eller vilken position partiet har i sakfrågan.
Kanaltäckning påverkar resultatet. Partier med tunn öppen RSS (SD, V, L) får systematiskt lägre värden. TT-telegrammens innehåll når Valradarn via Omni, SR Ekot, SVT och DN – ett separat TT-flöde skulle innebära dubbelräkning.

Se även Räkning av pressmeddelanden för hur enskilda pressmeddelanden räknas idag.

Planerad viktning (ej implementerad)

På sikt ska antal klassade publiceringar ersättas av ett viktat index där olika källtyper väger olika tungt. Formeln nedan är dokumenterad ambition, inte det som körs idag — nuvarande siffra är oviktad rå antal klassade publiceringar.

planerat index = 0.45·riksdagsaktivitet + 0.33·press/debatt + 0.22·tal/intervju

Införs tillsammans med story-dedup (se Räkning av pressmeddelanden) så att mediespridningsbias hanteras samtidigt.

Vad ingår inte i antal klassade publiceringar

För att siffran ska säga något meningsfullt om vad partierna faktiskt driver utesluts två typer av signaler:

Voteringar. Lagras för transparens och pressmeddelanden jämfört med riksdagsdokument, men räknas inte in i antal klassade publiceringar. Partier röstar på nästan allt som når kammaren, och voteringen i sig bär ingen text att sakfråge-klassificera.
Sociala medier. Är inte aktiverat som källtyp i denna version eftersom partiernas officiella närvaro på plattformar med öppna flöden (Bluesky, Mastodon) ännu är för begränsad för att ge ett representativt mått.
Press-agenda. Partiernas egna pressmeddelanden räknas separat i en agenda-vy (se /press). Den visar vad partierna själva lyfter mest, men ingår inte i antal klassade publiceringar eftersom press-volymen är partiets egen kanal och inte ett oberoende mått.
Opinionsdata. SCB:s partisympatiundersökning (PSU) lagras separat och jämförs med antalet pressmeddelanden i /opinion-vyn, men ingår inte i antal klassade publiceringar. Korrelationer är explorativa: n är litet (PSU mäts maj/nov), interpolation gör korta lag osäkra, och korrelation är inte kausalitet.

Konfidens

Underlag speglar hur mycket källmaterial siffran bygger på. Få källor = tunt underlag, många källor = brett. Vid mycket få källor visas siffran gråtonad. Detta är inte statistisk konfidens.

0–2 källor – låg konfidens (gråtonad i heatmap)
3–9 källor – medel konfidens
10+ källor – hög konfidens

Källkälltyp

Fyra källtyper: parlamentarisk (Riksdagen), redaktionell (press, debattartiklar), partiegen (pressmeddelanden) och social. Ingen intern rangordning – välj filter efter vad du vill mäta. Ska du veta vad partiet självt säger är den partiegna källan mest relevant.

ParlamentariskParlamentarisk. Riksdagsärenden, partiprogram och formella tal.
RedaktionellRedaktionell. Debattartiklar och intervjuer i redaktionella medier.
PartiegenPartiegen. Pressmeddelanden från partiet självt.
SocialSocial. Sociala medier (aktiveras senare).

Poll of polls (viktat opinionsmedel)

På /opinion aggregerar vi alla publicerade mätningar från Novus, Verian (Sifo), Demoskop, Ipsos och SCB PSU till ett rullande viktat medel per parti. Varje enskild mätning visas som en färgkodad prick, aggregatet som en linje.

vikt = recency × sample × institut
recency = 0.5 ^ (dagar_sedan / 30)      # halveringstid 30 dagar
sample  = min(sqrt(n / 1000), 1.5)      # större urval → högre vikt
institut = 1.0 (Novus/Verian/Demoskop/Ipsos), 1.1 (SCB PSU)

Rullande fönster: 45 dagar. Mätningar äldre än så räknas inte in i den aktuella veckans aggregat.
Institutsvikt: alla kommersiella institut väger lika (1.0). SCB PSU väger något högre (1.1) eftersom urvalet är större och slumpen är dragen från befolkningsregistret.
Transparens: hovra en prick i grafen för att se institut, urval, fältperiod, uppdragsgivare, vikt och länk till källa. Toggla institut för att räkna om aggregatet direkt.
Uppdateringstakt: Novus, Verian (Sifo), Demoskop och Ipsos publicerar månadsvis; SCB PSU två gånger per år (maj/november). Nya mätningar läggs in manuellt via admin-endpoint efter publicering.

Δ per institut i tabellen

I institutmatrisen visar ▲/▼ under varje mätning skillnaden i procentenheter mot samma instituts närmast föregående mätning för samma parti. ≈ betyder |Δ| < 0,5 pp och ligger inom typisk felmarginal (Novus/Sifo redovisar själva ±1,8–2 pp per enskild mätning). SCB PSU visar ingen pil eftersom mätningen är kvartalsvis och en punkt-till-punkt-jämförelse blir missvisande.

Nu vs kvartalssnitt

I rankingtabellen visas två olika mått som inte ska förväxlas:

Nu (poll-of-polls): viktat rullande snitt med recency-vikt (halveringstid 30 d, 45-dagars fönster). Detta är standardmåttet för dagsläget och motsvarar det som SVT/Ekot Väljarbarometer och Politico Poll of Polls publicerar (jfr Jackman 2005; Hanretty 2016).
Kvartalssnitt (Q1–Q3): enkelt viktat medel av samtliga mätningar under respektive kalenderkvartal, utan recency-vikt. Används som historisk trendreferens och motsvarar den kvartalsvisa redovisning som forskare (t.ex. Oscarsson/Holmberg) använder.

Måtten kan avvika: senaste kvartalet är ofta ofullständigt och saknar recency-vikt, så en enskild ny mätning väger tyngre i Nu än i kvartalssnittet.

Blockdefinitioner

Vi använder samma blockindelning som SVT, DN och de flesta valforskare inför valet 2026:

Tidö-blocket: M + KD + L + SD (regeringsunderlag)
Rödgröna: S + V + MP
Vågmästare: C (utanför blocken sedan 2022)

Blocksumman är summan av respektive partiers viktade poll-of-polls-värden på samma datum. När ett institut saknar ett parti i mätningen används senaste kända värde (forward-fill) för att undvika luckor i sparklinjen.

Sakfrågetaxonomi (v2)

Valradarn använder 14 sakfrågor, harmoniserade mot de kategorier som Novus, SOM-institutet och Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet mäter i sina undersökningar av väljarnas viktigaste frågor. Målet är att våra siffror ska gå att jämföra 1:1 med etablerade opinionsdata.

Migration och integration som en kategori

Novus, SOM och GU behandlar området som en kategori. Vi följer den praxisen men bevarar upplösningen mellan volymfrågor (asyl, gränskontroll, återvandring) och etableringsfrågor (språk, segregation, medborgarskap) i sub-issues. Att separera skulle riskera att själva taxonomin gjorde en politisk uppdelning som instituten inte gör.

Vad hände med Demokrati och Digitalisering?

Demokrati och institutioner är ingen väljarkategori hos något av de svenska opinionsinstituten — den mäts som en systematisk attityd (demokratinöjdhet, institutionsförtroende). I vår klassificerare visade den sig också fånga upp allmän partikritik och blev en soptunna. Vi har tagit bort den som publik kategori och hanterar området via flaggan meta:demokrati-institutioner på enskilda pressmeddelanden.
AI och digitalisering är en tvärgående dimension snarare än en egen sakfråga. Vi klassar publiceringar på sitt sakinnehåll (AI i skolan → skola; AI-reglering i EU → EU) och sätter flaggan meta:ai-digitalisering när AI eller digital omställning är central.

Två nya kategorier: Jämställdhet och Sociala klyftor

Båda mäts av SOM och Valforskningsprogrammet men saknades i vår första taxonomi. Sub-issues under Jämställdhet följer SCB:s indikatorer för jämställdhetspolitikens sex delmål ("På tal om kvinnor och män"). Sub-issues under Sociala klyftor följer SCB:s inkomstfördelningsstatistik och "Barn och deras familjer".

Konfidenströskel höjd

Publika aggregat visar bara klassificeringar med konfidens ≥ 0,6 (tidigare 0,4). Osäkra klassningar syns i råvyn på status-sidan men räknas inte in i heatmap, ämnesfördelning eller listor över partier med flest pressmeddelanden.

Ämnesfördelning: två separata mätningar

På /opinion visar vi två separata fördelningar sida vid sida: fördelningen av ett partis pressmeddelanden per sakfråga, och andelen väljare som i en enkät nämnt varje fråga som viktigast för Sverige.

Två olika populationer. Pressmeddelanden räknas som dokument (partiets egen kanal). Väljardatan är personer som självrapporterat sin viktigaste fråga i en representativ enkät.
Två olika mätprocesser. Klassificerad textmassa mot en enkätfråga. De mäter olika saker.
Ingen komposit-poäng. Vi redovisar inget aggregerat "matchningstal" och rangordnar inte partier på skillnaden. Att kondensera detta till en skalär är inte vedertagen praxis i agenda-forskningen — issue ownership (Petrocik, Budge) kräver enkätdata om partier och frågor, och responsiveness-studier (Stimson m.fl.) använder långa paneler.
Skillnad i procentenheter (pp) per sakfråga = partiets andel pressmeddelanden minus väljarnas andel. Beskrivande, inte värderande.
Vad detta inte säger: ingenting om huruvida partiet lyssnar på väljarna, driver rätt frågor, eller står "nära" eller "långt från" väljarna. Bara att de två fördelningarna ser ut på ett visst sätt.
Källor: Novus "Viktigaste politiska frågan" (kvartalsvis, novus.se) med fallback till SOM-institutet (Göteborgs universitet, årlig). SCB PSU mäter partisympati, inte sakfrågor – används inte här.
JSD (Jensen-Shannon-divergens) beräknas internt som diagnostik men visas inte i publikt UI eftersom en skalär "avvikelse mellan partiets pressagenda och väljarenkät" inte är ett vedertaget mått.

Kända begränsningar

En tyst sakfråga betyder inte att partiet saknar ståndpunkt – bara att den inte syntes i analyserat material.
AI används för klassificering och sammanfattning. Allt AI-genererat är märkt och visar en konfidensnivå.
Med 'vad partiet gör i riksdagen' avses publicerade dokument: motioner, anföranden, interpellationer och skriftliga frågor. Voteringar lagras men räknas inte in i antal klassade publiceringar (se Vad ingår inte i indexet).
Sociala medier är inte aktiverat som källtyp i denna version eftersom partiernas officiella närvaro på plattformar med öppna flöden (Bluesky, Mastodon) ännu är för begränsad för att ge ett representativt mått.
Ett pressmeddelande = en klassificerad källrad. Samma händelse som refereras av flera medier räknas idag flera gånger. Riksdagsdokument är alltid unika. Se Räkning av pressmeddelanden.

Uppdateringsfrekvens

Datan hämtas kontinuerligt men i olika takt beroende på källa. Klicka på färskhetsstämpeln på varje sida för att se när det senaste utspelet kom in i systemet. Vi visar aldrig en tid — bara ett intervall — så att sidan känns lika färsk när du besöker den mitt i natten som mitt på dagen.

Datatyp	Frekvens	Typisk fördröjning från publicering
Pressmeddelanden (RSS)	Var 15:e min mån–fre 06–20, annars var 60:e min	~10–20 min
Nyhetsartiklar (RSS)	Samma som ovan	~10–20 min
Riksdagsdokument	Var 30:e min mån–fre 07–19, annars 3×/dygn	1–4 h
AI-klassificering	Var 10:e min · tak 1 500 anrop/dygn	Läggs till ~5–10 min efter hämtning
Opinionsmätningar	Läggs in manuellt när institutet publicerar	Samma dag som Novus / Verian / Ipsos / Demoskop släpper
SCB PSU (väljaragenda)	1×/dygn 04:00	SCB publicerar två gånger per år (maj/november)

En besökare ser färskhetsstämpel som "senast 3 min sedan" eller "senast 2 h sedan" i tjänsten. Under nätter och helger går vissa jobb i lägre takt eftersom det sällan publiceras politiskt material då — vi sparar därför kostnad utan att missa något. Vill du veta exakt när ett specifikt jobb kördes, se teknisk status (kräver inloggning).

Räkning av pressmeddelanden

Medieforskning håller isär två saker: publiceringsvolym (hur många distinkta händelser en aktör initierar) och genomslag (hur brett en händelse sprids i mediesystemet). Idag rapporterar Valradarn bara det första måttet, och gör det på ett sätt som bär en känd bias.

Så räknas det idag

Volymmåtten (antal klassade publiceringar, andelar, andelsförändring) bygger idag på antalet klassificerade källrader i databasen. Varje pressmeddelande, artikel eller riksdagsdokument som passerar konfidenströskeln räknas som en enhet.
Dedup sker per (källtyp, externt-ID). Samma artikel-URL från samma RSS-flöde skrivs bara in en gång. Men om samma händelse — t.ex. ett uttalande på en presskonferens — refereras av SVT, DN, SvD och TT så blir det fyra rader och räknas som fyra utspel.
Riksdagsdokument är däremot alltid unika: varje motion, interpellation, anförande och skriftlig fråga har ett eget dok_id hos Riksdagen och kan inte dubbelräknas.
Konsekvens: partier och frågor med bred medietäckning får en systematisk övervikt i volymmåtten. Ett lokalt pressmeddelande som bara plockas upp av en källa väger 1; ett rikstäckande pressmeddelanden som plockas upp av tio källor väger 10.

Nuvarande siffror bär en spridningsbias — stora partier och rikstäckande pressmeddelanden överrepresenteras i förhållande till små partier och lokala pressmeddelanden.

Planerad förbättring

Medieforskningen (Comparative Agendas Project, salience-litteraturen) håller isär två saker: publiceringsvolym (antal distinkta händelser en aktör initierar) och genomslag / spridning (hur många kanaler som plockar upp händelsen). Vi vill rapportera båda separat.
Planerad implementation: en story-tabell där artiklar klustras via titel-similarity (Jaccard på lemmatiserade n-gram) inom ett 72-timmarsfönster per parti × sakfråga. Aggregeringar byter från count(rader) till count(distinct story_id).
Antal klassade publiceringaren kommer att räknas per story. Mediegenomslag rapporteras som ett separat sekundärmått (antal källor per story).
Fram tills dess: läs jämförelser mellan stora och små partier med försiktighet — spridningsbias ligger i siffrorna.

Källor

Full lista över aktiva och inaktiva källor finns nu samlat på Om Valradarn → Källor.

Not om press-täckning: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna publicerar sällan via öppen RSS (SD har ~10 items totalt i sitt flöde, främst partiledartal). Vi extrapolerar inte – deras press-agenda visar rådata med en varning ("otillräcklig data") när underlaget är under 5 items i perioden. RSS-ingest körs var 10:e minut för alla flöden.

Not om primär-URL:er: Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Regeringen.se har inga fungerande publika RSS-endpoints per juli 2026 (alla klassiska WordPress-/Sitevision-flöden returnerar HTTP 404). Vi läser deras publiceringar via Google News-aggregatorer som fallback-källa – innehållet är detsamma men latensen kan vara några minuter längre än ett direkt flöde.

Vedertagna beräkningsmetoder

Samtliga aggregat följer standardmetoder i statsvetenskaplig och opinionsmetodologisk forskning. Vi använder inga proprietära formler.

Poll of polls: Viktat rullande medel med halveringstid 30 dagar, sample-vikt min(√(n/1000), 1,5) och 45-dagars fönster. Motsvarar det spann som Jackman (2005) "Pooling the polls over an irregular election cycle" och Hanretty m.fl. (2016) rekommenderar för poll aggregation, samt praxis hos SVT/DN poll of polls och Politico Europe (~30 d).
Husavvikelse: (Institutets snitt för partiet) − (samtliga instituts snitt för partiet) över rullande 12 månader, minst 3 mätningar per parti. Standarddefinitionen av house effects (Jackman 2005; Fisher & Lewis-Beck 2016). En observerad skillnad – inte ett omdöme om systematisk bias.
Blockberäkning: Regeringsunderlag Tidö = M + KD + L + SD. Rödgröna = S + V + MP. Vågmästare = C (redovisas separat eftersom partiet inte deklarerat blocktillhörighet inför 2026). Matchar terminologin i SVT Val 2022 och SNS Demokratirådets rapport. Forward-fill används när enskilt parti saknar mätning för ett datum; grupp räknas bara när ≥ hälften av partierna har mätt.
Spärrstatus (4 %): under = snitt < 4,5 % och minst en mätning < 4,0 % i 45-dagarsfönstret. risk = snitt < 5,5 %. safe = snitt ≥ 5,5 %. Tröskelnivåerna följer ±3 pp felmarginal (Novus, Verian) och matchar publicerade spärrbarometrar (DN/Ipsos).
Emphasis-index (partiernas prioriteringar): Fem partisignaler viktas: press 0,35 · motion 0,20 · interpellation 0,15 · skriftlig fråga 0,10 · anförande 0,20. Voteringar räknas inte (bunden till ärendelistan, inte partiets egen prioritering). Följer Klüver & Spoon (2016) "Who Responds?" och Green-Pedersen & Mortensen. Jämförelse mot väljarrangordning görs med Spearmans ρ med fraktionella rangar; 95 % CI via multinomial-bootstrap.
Heatmap-normeringar: Tre etablerade agendamått: row_share (partiets egen agenda), col_share (share of voice per fråga) och LQ (location quotient, standardmått för specialisering från ekonomisk geografi). Refererar Budge/CMP, Klüver & Spoon (2016), Green-Pedersen & Mortensen; issue-ownership-diskussionen går tillbaka till Petrocik (1996).
Rörelser (andelsförändring): Procentuell förändring visas bara när max(nu, tidigare) ≥ 5 publiceringar. Under det trösket redovisas råantalen utan procent – standardhantering i agenda-tracker-verktyg för att inte överdriva rörelser på små tal (t.ex. 1 → 3 motsvarar +200 % men är statistiskt oinformativt).
AI-konfidensgräns: Endast klassificeringar med AI-konfidens ≥ 0,6 räknas i publika aggregat. Osäkrare klassificeringar visas bara i interna granskningsvyer.
Källdubblettskydd: TT Nyhetsbyrån-flödet är borttaget för att inte dubbelräkna innehåll som partierna publicerar via sina egna kanaler. Regeringen.se läses via Google News-aggregat med URL-kanonisering; samma pressmeddelande räknas alltid som en publicering.

Rapportera fel

Hittar du en siffra eller källa som ser fel ut? Använd flagg-ikonen som finns vid källor, partisidor och heatmap-celler. Rapporten går direkt till granskning.

← Tillbaka till Om Valradarn